Shiba inu hälsa: en ovanligt frisk ras

Utgångsläget: friskare än genomsnittet

Rasens avelsdokument citerar försäkringsstatistik direkt:

Enligt Agria breed profiles (2011-2016) har shiba värdet 0,97 vilket innebär att rasen statistiskt sett är friskare än genomsnittsrasen.

Skalan är enkel: under 1,0 betyder friskare än snittet, över 1,0 sjukare. Shiba ligger strax under.

Till det kommer:

• Medelålder 10,5 år, och många shibor blir 14 till 16 år.
• Inga specifika rassjukdomar dokumenterade, enligt SKK.
• Inga nya hälsoprogram behövs, enligt rasklubben.
• Få dödfödda valpar och få som dör i låg ålder.

Det är ett ovanligt utgångsläge för en populär ras, och det bör sägas rakt ut innan resten av sidan går igenom det som ändå finns.

Höftledsdysplasi (HD)

HD graderas enligt FCI i fem steg: A och B är normala höftleder, C lindrig, D måttlig och E höggradig dysplasi.

Shiba har krav på känd HD-status vid parning för att valparna ska registreras — infört av SKK 1997. Kravet gäller att resultatet finns, inte att det är fritt.

I praktiken ser det bra ut:

Uppgift	Värde
Andel friröntgade (A eller B)	Kontinuerligt cirka 85 %
Kullar 2008–2021 med förälder med C-höfter	5,8 %
Kullar med förälder med D-höfter	1 fall
Kullar med okänd status trots kravet	2,4 %
D- och E-höfter i rasen	“försvinnande få”

Avelsdokumentet noterar samtidigt att kravet infört 1997 inte har minskat HD i rasen, och att andelen C-höfter ökat något de senaste åren.

En viktig invändning mot att läsa den ökningen som försämring

Det här är den mest användbara upplysningen på hela sidan, och den gäller alla raser — inte bara shiba.

SKK tillsatte 2017 en utredning om varför HD-statusen försämrats i de flesta raser under 2000-talet. Resultatet presenterades 2019: försämringen beror med stor sannolikhet på förändringar i rutinerna kring röntgen — bland annat byte av sederingspreparat till muskelavslappnande medel, och övergången från analog till digital avläsning.

Detta innebär att HD-statusen inte har blivit sämre utan det är avgränsningen mellan graderna som ändrats.

I praktiken: en hund som förr fick A skulle i dag kunna få B, och en tidigare B kunna få C. Siffrorna har flyttat sig, inte hundarna.

Rasklubben har dragit en konsekvens av det. Eftersom fler C-hundar annars skulle krympa avelsbasen har strategin ändrats: även en hund med HD C som inte tillför nya gener kan användas sparsamt i avel om den är frisk, har bra mentalitet och rastypisk exteriör.

Avelsdokumentet noterar också en öppen fråga: om fler B- och C-höfter på sikt också leder till fler D och E är i dag oklart.

Armbågsledsdysplasi (ED)

Här är underlaget för tunt för slutsatser, och rasklubben säger det själv.

Under 2017–2021 röntgades 40 shibor, vilket motsvarar ungefär 6 procent av de registrerade hundarna. Av dessa fick 5 hundar ED grad 1 — en högre andel än tidigare — och övriga var utan anmärkning.

Dock är antalet alltför begränsat för att dra några slutsatser.

Det finns inget krav på armbågsröntgen för rasen. Rasklubbens mål är formulerat förebyggande: att arbeta för att ED inte ska bli ett problem för rasen.

Patellaluxation

Patellaluxation innebär att knäskålen kan förflyttas ur sitt normala läge, oftast inåt (medialt). Många hundar med patellaluxation är symtomfria, men i gravare fall uppträder återkommande eller konstant hälta, och vid permanent luxation får hunden en typisk knäande gång. Felet konstateras genom att veterinären känner på knäleden.

Sedan patella började registreras centralt av SKK 2001, till och med 2020:

Resultat	Antal	Andel
Utan anmärkning	56	84 %
Patella medialt grad 1	7	11 %
Patella medialt grad 2	3	5 %
Totalt undersökta	66

Under 2017–2021 registrerades resultat för fem shibor, samtliga utan anmärkning.

Sextiosex undersökta hundar på tjugo år är ett tunt underlag, och de flesta undersökta hundar är sannolikt tilltänkta avelsdjur snarare än ett slumpmässigt urval. Läs siffrorna som en indikation på att problemet finns men är begränsat — inte som en prevalens för rasen.

Hud och allergi

Rasens tydliga svaghet, och den enda punkt där avelsdokumentet använder ordet “största problem”. I hälsoenkäten 2018 uppgav omkring 15 procent återkommande eller långvariga hudproblem, och 10 procent hade allergi konstaterad av veterinär.

Eftersom det är rasens enskilt viktigaste hälsofråga får den en egen guide.

En avelsfråga som påverkar hälsan på sikt

Avelsdokumentet lyfter något som sällan nämns i hälsosammanhang: i hälsoenkäten 2018 var 25 procent av shiborna kastrerade, en ökning med 7 procentenheter jämfört med 2007.

Om alltför många hundar och då framför allt hanar kastreras, krymper avelsbasen.

I en ras som registrerar omkring 138 valpar om året spelar det roll. Det är en av få saker en vanlig hundägare kan påverka — och rasklubbens kortsiktiga mål är uttryckligen att öka antalet hanhundar i avel.

Vad rasklubben rekommenderar

Sammanfattningen ur avelsdokumentet, i klubbens egen ordning:

• Att bara avla på friska djur.
• Att vara försiktig med att avla på shibor som har eller har visat allergi.
• Att uppmuntra uppfödarna att HD-röntga sina hundar.
• Att arbeta för att ED inte ska bli ett problem för rasen.
• Att rapportera sjukdomar till avelsrådet.
• Att inte avla på individer där veterinär konstaterat sjukdom.
• Att bredda rasens genetiska variation och därigenom bibehålla rasen som den sunda hund den är i dag.

För en köpare översätts listan till frågor före handpenningen. De finns samlade i valpguiden.